Le Blog est consacré à l'amazighité, la langue Amazigh et l'identité Amazigh Le Blog à pour buts: * Diffuser et partager avec tous le monde notre culture et identité Amazigh * Apprendre la langue Amazigh * Préserver notre Langue Amazigh, culture, traditions, coutumes et identité Amazigh

dimanche 11 décembre 2022

Agemmay amaziɣ

 Agemmay amaziɣ / ⴰⴳⴻⵎⵎⴰⵢ ⴰⵎⴰⵣⵉⵖ

Isekkiln n tfinaɣ / ⵉⵙⴻⴽⴽⵉⵍⵏ ⵏ ⵜⴼⵉⵏⴰⵖ 

Agemmay amaziɣ gis 33 n isekkiln:

  • 3 n yiɣritn : " a, u, i "

Amedya:

a : aman, yan, azarug, tamazɣa , ...

u : urɣ, amucc, amadus, ...

i : ilelli, illi, izimmer, ... 

  • 1 aɣri afessas (voyelle neutre, schwa ) " e "

Amedya:

tanemmirt, tilelli, nnek, ...

  • 2 iznaɣri tn (azgen aɣri:) y, w

  •  27 n tergalin (tirgal)

**********************

ⴰⴳⴻⵎⵎⴰⵢ ⴰⵎⴰⵣⵉⵖ ⴳⵉⵙ 33 ⵏ ⵉⵙⴻⴽⴽⵉⵍⵏ:

- 3 ⵏ ⵢⵉⵖⵔⵉⵜⵏ "ⴰ, ⵓ, ⵉ "

ⵉⵎⴷⵢⴰⵜⵏ:

: ⴰⵎⴰⵏ, ⴰⵎⵓⵏ, ⵢⴰⵏ, ⴰⵣⴰⵔⵓⴳ, ⵜⴰⵎⴰⵣⵖⴰ,...

: ⵓⵔⵖ, ⴰⵎⵓⵛⵛ, ⴰⵎⴰⴷⵓⵙ,...

: ⵉⵍⴻⵍⵍⵉ, ⵉⵍⵍⵉ, ⵉⵣⵉⵎⵎⴻⵔ

- 1 ⴰⵖⵔⵉ ⴰⴼⵙⵙⴰⵙ (ⵜⵉⵖⵔⴰ ⵜⵉⵍⴻⵎⵜ) " ⴻ "

ⴰⵎⴻⴷⵢⴰ:

: ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ; ⵜⵉⵍⴻⵍⵍⵉ, ⵏⴻⴽⴽ,

- 2 ⴰⵣⵏⴰⵖⵔⵉⵜⵏ (ⴰⵣⴳⴻⵏ ⴰⵖⵔⵉ) : ⵢ ; ⵡ

- 27 ⵏ ⵜⵉⵔⴳⴰⵍ (ⵜⴻⵔⴳⴰⵍⵉⵏ)

*******************

Anagraw asnemsli (phonologique) gis 33 iferdisen  n Ifunimen (phonèmes) :

===> 27 tⵉrgal  :

 • incucann (Labiales, شفوي) : f, b, m ;

 • iγemsann (dentales) : t, d, ḍ, ṭ, n, r, ṛ, l ;

 • ifiyyann (alvéolaires) : s, z, ṣ, ẓ ;

 • wawnγann (palatales) : c, j ;

 • anγiyen  (vélaires) : k, g ;

 • anculwiɣan (incunγann : labiovélaires)  : kʷ, gʷ ;

 • iḥerzillan (uvulaires) : q, x, ɣ ;

 • iḥursann (Ankaren : pharyngales) : ḥ, ɛ ;

 • imijjann (la laryngale) : h.

 ===> 2 azegnargal (semi-consonnes) : y et w.

 ===> 3  tiγra tametkurent (voyelles pleines) : a, I, u.

 ===> 1 aγri afessas (voyelle neutre, ou " e "  muet) : e.

Tirgalin (consonnes):

 Llan 3 n waggayen n tirgal :

           1 - tirgal timugna

           2 - imesla anagaγen akk imesla unziγen

           3 - imesla ufayen

1.Tirgalin timugna:


 " f "    :   yufa, afus

 " j "    :   ajmiḷ, inijjel

 " l "    :   aselway

 " m "  :  tayemmat, tameγra.

 " n "   :  tanumi, asigna

 " s "   :  seksu, ussan

 " r "   :  tudrin, arrac. 

Ilugan n tirra:

 ku yiwn imesli imsagar (correspondre ) i yiwn usekkil, ur id am tutlayt tafranṣist neγ tutlayin yaḍnin .

  amedya di tutlayt tafṛanṣist :

         k --------------> c

         k --------------> k

         k --------------> q

 da (dagi), yiwen imesli " k " imsagar d 3 isekkilen " c, k , q "

  Tawnaγt (Schéma ) : 

yiwen imesli = yiwen usekkil (slid anγiyen)

1 imesli          = 1 asekkil

Imedyaten :

2 - imesla iggaγn akk imesla unziγen

 21)  Imesli (son) aggaγ (= anagaɣ)( occlusif),  منغلق

 Alugen (règle) : ilmend a nẓer imesli ma yella d aggaγ, llan kra ilugan ilmend n waya  :

  1 -      " "   d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed isekkilen " f, b, s, l, r, n, ḥ, c, ε  "

  2 -      " g "    d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed isekkilen " b, j, r, z, ε  "

  3 -     " d  "d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed isekkilen  " l, n "

  4 -    " t  "     d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed isekkilen " l, n  "

  5 -   " b  "   d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed asekkil  " m "

 22) Imesliten unziγen ( Les spirantes) :

Isekkilen " b " , " d ", " t ", " k "  d " g " nsusrut n s snat tebridin imzarayen (imẓlin: différent ) , maca ttwarun s tmamkt taḥerfit (manière simple) . Da (dagi) d imesla anagaγen d unziγen (occlusif et spirant)

Tawnaγt ( Schéma ) :

1 imesli anagaγ =1 imesli unziγ 

1  tira                  =  1 asusru  imeẓli (différente) 


3)  Imesliten uffayen (sons  emphatiques)


 Imeslitn uffayen ttewarun s tneqqiḍt ddaw usekkil,  llan semmus " 5 "  n imesla uffayen : ", , , ṛ" akk d "ṣ".

Tawnaγt (Schéma)  :

1 imesli uffay =1 asekkil s yiwet teqiffit (taneqqiḍt :point)  ddaw as .

 Imedyaten:

Tasureft (exception)  : asekkil n " " ur id imesli ufay ,waxxa itteyaru s tikkilt ddaw as, maca tikkilt ad at ismzarayn d usekkil " h "

  Imedyaten:   Ḥamid, Leḥsen, Aḥidus, ḥadda , ḥemmu...atg

Tumawin:

a ) yiwen imesli uffay izmer ad yawi (assimiler)  i yiwen imesli akmur (proche) (dat neγ deffir)

   Imedyaten:

     iḍer (tomber) ------->  Da ( dagi)  " r "  yufay s  " " (defir)

     Irḍel (il a emprunté)  -------> Da ( dagi) " r "  yufay s   " " (dat)

     ẓleg (étrangler)  -------> Da ( dagi) " l "  yufay s  " ẓ " .(defir)

b)  tuffayt (l’emphatisation) ttufruy (se sent) tama n imesla γ, q, γʷ, qʷ, xxʷ. 

Imedyaten:

4 ) Imesliten iḥursann (ankaren: son pharyngales)


Ma yella d " "  akk d " ε " d wid mi neqqar imesla ankaren

Imedyaten :

 aεeṭṭar, aεarus, aḥenjif, ḥmel


 5)  Imesliten anγann (anγiyen)  (Les vélaires, طبقي) :

Tabadut:  Inculwiɣanen (labiovélaires)

  d tuddesa (combinaison ) n tewremt s deffir d yiwen asun (arrondissement ) ancucan (labial).

  di tutlayt tamaziγt nettafa g temnaḍin akkʷ n tmurt inculwiɣanen : kʷ, gʷ, xʷ, γʷ et qʷ.

  γas imeslicen (phonèmes )  " kʷ " d " gʷ " ttemslayen g tugt n tmnaḍin n tmurt .

  Imedyaten :

  regl "fermer" / rgʷl "courir" (Inaccompli)

 Alugen:

  Imesliten mi nettini  anγiyen (vélaires ) neγ inculwiɣanen (labio-vélaires) nesḍefṛ asn azgen aγri " ʷ "  : gʷ, qʷ, kʷ, xʷ.

 Tawnaγt :

1 imesli anγi  = 1 asekkil + ʷ

Imedyaten :

Taseγḍeft : llant tguriwin g tella tafirt (tunṭiqin : syllabe) irwasn g tirra, i yemesliten anγiyen

Imedyaten :

 *Les lettres : "s, g, l, q, x" et "c" se prononcent toujours de la même manière. Leur doublement sert à la représentation de la tension, ex :

  * isekkilen : "S",  "G", "L", "Q", "X",  d  "C" ttesusrun  akʷ s yiwet tmamkt . maca, uslig nnesen ittusqdec i tgensest n tusseda

 Imedyaten:

 6 ) Tiγra tilemt "e"

  di tmaziγrt ur telli tguri i ttegʷran s " e ".  Tilalt (rôle)  n usekkil  ( e ) d assifsus n tiγri , irxa i tiṭṭ ad tγer.

  Imedyaten:

  tamṭṭuṭ  ------> tameṭṭut

  tkrrzm  -----> tkerrzem

   7)  tussi ( gémination) :


 Imesliten yussan ( tendus)  nettaru tn s wuslig (doublement) n isekkilen

Tawnaγt :

1 imesli s tusseda ( tendu) = 2 isekkiln urwisen (similaires) .

Imedyatn :

iffer (il est caché) ------ ifer (feuille)

Illa (il existe)     ------ ila (il possède)

Ssew (irriguer)  ------  sew (boire)

Tiddi (taille)      ----- tidi (sueur)…..atg

  tusseda (la  tension ,la gémination ) intay (concerne) tirgalin akʷ.

 afad a naru incunγanen yussan, γas awenγu (graphème ) wis sin a yettasin tamatart n incunγanen (labiovélaires ) ()

  8)  agɣanzaɣen (Les affriquées):

  ====> Imesliten agɣanzaɣen, nettaru-ten s yisekkilen yettawin akafu :

 yeč, yeǧ.

 – č : učči, aberčečču, taččar

 – ǧ : tiǧaw, azeǧǧig, urǧin

  ====> Imesliten [tc=č], [dj=ğ] ğğ. agɣanzaɣen zmren ad ilin d agemmuḍ n  teḍermist timsislit (mutation phonétique )  am zund  addad (le cas) n trifit

  Imedyaten :

  ll ----> [dj ] : tamllalt " œuf " ---->  [tamğatc]

  illi " ma fille " ---->  [iği]

  lt ---->  [tc] : taγyult  " ânesse " ---->  [taγyutc]

  agɣanzaɣen yaḍnin izaduren (idasilen:de base) ttwarun s digraphes ???? :

  Amedya:

  ağaṛ (adjar : voisin), aḥğam (ahğam : bu yedamen )


Isenfluln inu:

1 ) Tamazgha Flore :

https://imghayn.blogspot.com/

2) lmed tamaziɣt :

https://sites.google.com/view/lmedtamazight

https://tamazight-inw.blogspot.com/

3) ⵍⵎⴻⴷ ⵜⵓⵜⵍⴰⵢⵜ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ :

https://sites.google.com/view/lmed-tamazight 

4) Apprendre tamazight  :

https://sites.google.com/site/apprendretamazight



Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire

Asnubg

ⵜⴰⴳⵓⵔⵉ ⵜⴰⵎⵣⵡⴰⵔⵓⵜ Taguri tamzwarut ⴰⵏⵙⵓⴼ ⵉⵙⵙⵓⵏ ⵎⴰⵕⵕⴰ; ⴰⵣⵓⵍ ⵉ ⵉⵎⴰⵣⵉⵖⵏ ⵎⴰⵕⵕⴰ ⴰⵏⴷⴰ ⵜⵍⵍⴰⵎ, ⴰⴼⵓⵙ ⴷⴳ ⵓⴼⵓⵙ, ⵓⵔ ⵏⴻⵕⵕⴻⵥ ⵓⵍⴰ ⵏⴽⵏⵓ. ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ ⴷ ⴰⵡⴰⵍ ⵏ...