Agemmay amaziɣ / ⴰⴳⴻⵎⵎⴰⵢ ⴰⵎⴰⵣⵉⵖ
Isekkiln n tfinaɣ / ⵉⵙⴻⴽⴽⵉⵍⵏ ⵏ ⵜⴼⵉⵏⴰⵖ
Agemmay amaziɣ gis 33 n isekkiln:
3 n yiɣritn : " a, u, i "
Amedya:
a : aman, yan, azarug, tamazɣa , ...
u : urɣ, amucc, amadus, ...
i : ilelli, illi, izimmer, ...
1 aɣri afessas (voyelle neutre, schwa ) " e "
Amedya:
tanemmirt, tilelli, nnek, ...
2 iznaɣri tn (azgen aɣri:) y, w
27 n tergalin (tirgal)
**********************
ⴰⴳⴻⵎⵎⴰⵢ ⴰⵎⴰⵣⵉⵖ ⴳⵉⵙ 33 ⵏ ⵉⵙⴻⴽⴽⵉⵍⵏ:
- 3 ⵏ ⵢⵉⵖⵔⵉⵜⵏ "ⴰ, ⵓ, ⵉ "
ⵉⵎⴷⵢⴰⵜⵏ:
ⴰ : ⴰⵎⴰⵏ, ⴰⵎⵓⵏ, ⵢⴰⵏ, ⴰⵣⴰⵔⵓⴳ, ⵜⴰⵎⴰⵣⵖⴰ,...
ⵓ : ⵓⵔⵖ, ⴰⵎⵓⵛⵛ, ⴰⵎⴰⴷⵓⵙ,...
ⵉ : ⵉⵍⴻⵍⵍⵉ, ⵉⵍⵍⵉ, ⵉⵣⵉⵎⵎⴻⵔ
- 1 ⴰⵖⵔⵉ ⴰⴼⵙⵙⴰⵙ (ⵜⵉⵖⵔⴰ ⵜⵉⵍⴻⵎⵜ) " ⴻ "
ⴰⵎⴻⴷⵢⴰ:
ⴻ : ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ; ⵜⵉⵍⴻⵍⵍⵉ, ⵏⴻⴽⴽ,
- 2 ⴰⵣⵏⴰⵖⵔⵉⵜⵏ (ⴰⵣⴳⴻⵏ ⴰⵖⵔⵉ) : ⵢ ; ⵡ
- 27 ⵏ ⵜⵉⵔⴳⴰⵍ (ⵜⴻⵔⴳⴰⵍⵉⵏ)
*******************
Anagraw asnemsli (phonologique) gis 33 iferdisen n Ifunimen (phonèmes) :
===> 27 tⵉrgal :
• incucann (Labiales, شفوي) : f, b, m ;
• iγemsann (dentales) : t, d, ḍ, ṭ, n, r, ṛ, l ;
• ifiyyann (alvéolaires) : s, z, ṣ, ẓ ;
• wawnγann (palatales) : c, j ;
• anγiyen (vélaires) : k, g ;
• anculwiɣan (incunγann : labiovélaires) : kʷ, gʷ ;
• iḥerzillan (uvulaires) : q, x, ɣ ;
• iḥursann (Ankaren : pharyngales) : ḥ, ɛ ;
• imijjann (la laryngale) : h.
===> 2 azegnargal (semi-consonnes) : y et w.
===> 3 tiγra tametkurent (voyelles pleines) : a, I, u.
===> 1 aγri afessas (voyelle neutre, ou " e " muet) : e.
Tirgalin (consonnes):
Llan 3 n waggayen n tirgal :
1 - tirgal timugna
2 - imesla anagaγen akk imesla unziγen
3 - imesla ufayen
1.Tirgalin timugna:
" f " : yufa, afus
" j " : ajmiḷ, inijjel
" l " : aselway
" m " : tayemmat, tameγra.
" n " : tanumi, asigna
" s " : seksu, ussan
" r " : tudrin, arrac.
Ilugan n tirra:
ku yiwn imesli imsagar (correspondre ) i yiwn usekkil, ur id am tutlayt tafranṣist neγ tutlayin yaḍnin .
amedya di tutlayt tafṛanṣist :
k --------------> c
k --------------> k
k --------------> q
da (dagi), yiwen imesli " k " imsagar d 3 isekkilen " c, k , q "
Tawnaγt (Schéma ) :
yiwen imesli = yiwen usekkil (slid anγiyen)
1 imesli = 1 asekkil
Imedyaten :
2 - imesla iggaγn akk imesla unziγen
21) Imesli (son) aggaγ (= anagaɣ)( occlusif), منغلق
Alugen (règle) : ilmend a nẓer imesli ma yella d aggaγ, llan kra ilugan ilmend n waya :
1 - " k " d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed isekkilen " f, b, s, l, r, n, ḥ, c, ε "
2 - " g " d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed isekkilen " b, j, r, z, ε "
3 - " d "d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed isekkilen " l, n "
4 - " t " d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed isekkilen " l, n "
5 - " b " d anagaγ ma yella deg wawal, iḍefr-ed asekkil " m "
22) Imesliten unziγen ( Les spirantes) :
Isekkilen " b " , " d ", " t ", " k " d " g " nsusrut n s snat tebridin imzarayen (imẓlin: différent ) , maca ttwarun s tmamkt taḥerfit (manière simple) . Da (dagi) d imesla anagaγen d unziγen (occlusif et spirant)
Tawnaγt ( Schéma ) :
1 imesli anagaγ =1 imesli unziγ
1 tira = 1 asusru imeẓli (différente)
3) Imesliten uffayen (sons emphatiques)
Imeslitn uffayen ttewarun s tneqqiḍt ddaw usekkil, llan semmus " 5 " n imesla uffayen : "ẓ, ḍ, ṭ , ṛ" akk d "ṣ".
Tawnaγt (Schéma) :
1 imesli uffay =1 asekkil s yiwet teqiffit (taneqqiḍt :point) ddaw as .
Imedyaten:
Tasureft (exception) : asekkil n " ḥ " ur id imesli ufay ,waxxa itteyaru s tikkilt ddaw as, maca tikkilt ad at ismzarayn d usekkil " h "
Imedyaten: Ḥamid, Leḥsen, Aḥidus, ḥadda , ḥemmu...atg
Tumawin:
a ) yiwen imesli uffay izmer ad yawi (assimiler) i yiwen imesli akmur (proche) (dat neγ deffir)
Imedyaten:
iḍer (tomber) -------> Da ( dagi) " r " yufay s " ḍ " (defir)
Irḍel (il a emprunté) -------> Da ( dagi) " r " yufay s " ḍ " (dat)
ẓleg (étrangler) -------> Da ( dagi) " l " yufay s " ẓ " .(defir)
b) tuffayt (l’emphatisation) ttufruy (se sent) tama n imesla γ, q, γʷ, qʷ, x, xʷ.
Imedyaten:
4 ) Imesliten iḥursann (ankaren: son pharyngales)
Ma yella d " ḥ " akk d " ε " d wid mi neqqar imesla ankaren
Imedyaten :
aεeṭṭar, aεarus, aḥenjif, ḥmel…
5) Imesliten anγann (anγiyen) (Les vélaires, طبقي) :
Tabadut: Inculwiɣanen (labiovélaires)
d tuddesa (combinaison ) n tewremt s deffir d yiwen asun (arrondissement ) ancucan (labial).
di tutlayt tamaziγt nettafa g temnaḍin akkʷ n tmurt inculwiɣanen : kʷ, gʷ, xʷ, γʷ et qʷ.
γas imeslicen (phonèmes ) " kʷ " d " gʷ " ttemslayen g tugt n tmnaḍin n tmurt .
Imedyaten :
regl "fermer" / rgʷl "courir" (Inaccompli)
Alugen:
Imesliten mi nettini anγiyen (vélaires ) neγ inculwiɣanen (labio-vélaires) nesḍefṛ asn azgen aγri " ʷ " : gʷ, qʷ, kʷ, xʷ.
Tawnaγt :
1 imesli anγi = 1 asekkil + ʷ
Imedyaten :
Taseγḍeft : llant tguriwin g tella tafirt (tunṭiqin : syllabe) irwasn g tirra, i yemesliten anγiyen
Imedyaten :
*Les lettres : "s, g, l, q, x" et "c" se prononcent toujours de la même manière. Leur doublement sert à la représentation de la tension, ex :
* isekkilen : "S", "G", "L", "Q", "X", d "C" ttesusrun akʷ s yiwet tmamkt . maca, uslig nnesen ittusqdec i tgensest n tusseda
Imedyaten:
6 ) Tiγra tilemt "e"
di tmaziγrt ur telli tguri i ttegʷran s " e ". Tilalt (rôle) n usekkil ( e ) d assifsus n tiγri , irxa i tiṭṭ ad tγer.
Imedyaten:
tamṭṭuṭ ------> tameṭṭut
tkrrzm -----> tkerrzem
7) tussi ( gémination) :
Imesliten yussan ( tendus) nettaru tn s wuslig (doublement) n isekkilen
Tawnaγt :
1 imesli s tusseda ( tendu) = 2 isekkiln urwisen (similaires) .
Imedyatn :
iffer (il est caché) ------ ifer (feuille)
Illa (il existe) ------ ila (il possède)
Ssew (irriguer) ------ sew (boire)
Tiddi (taille) ----- tidi (sueur)…..atg
tusseda (la tension ,la gémination ) intay (concerne) tirgalin akʷ.
afad a naru incunγanen yussan, γas awenγu (graphème ) wis sin a yettasin tamatart n incunγanen (labiovélaires ) (Kʷ d Gʷ)
8) agɣanzaɣen (Les affriquées):
====> Imesliten agɣanzaɣen, nettaru-ten s yisekkilen yettawin akafu :
yeč, yeǧ.
– č : učči, aberčečču, taččar
– ǧ : tiǧaw, azeǧǧig, urǧin
====> Imesliten [tc=č], [dj=ğ] ğğ. agɣanzaɣen zmren ad ilin d agemmuḍ n teḍermist timsislit (mutation phonétique ) am zund addad (le cas) n trifit
Imedyaten :
ll ----> [dj ] : tamllalt " œuf " ----> [tamğatc]
illi " ma fille " ----> [iği]
lt ----> [tc] : taγyult " ânesse " ----> [taγyutc]
agɣanzaɣen yaḍnin izaduren (idasilen:de base) ttwarun s digraphes ???? :
Amedya:
ağaṛ (adjar : voisin), aḥğam (ahğam : bu yedamen )
Isenfluln inu: 1 ) Tamazgha Flore : 2) lmed tamaziɣt : https://sites.google.com/view/lmedtamazight https://tamazight-inw.blogspot.com/ 3) ⵍⵎⴻⴷ ⵜⵓⵜⵍⴰⵢⵜ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ : https://sites.google.com/view/lmed-tamazight 4) Apprendre tamazight : |
![]() |
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire